Vi sender i hele Norge
Betaling via telefon
Trygg handel og rask levering

Frø og såing

Frø og såing

Riktig valg av frø, jord og teknikk gir gode planter.

Oppdatert: 27. mai 2014

De fleste frø du kjøper i dag kommer fra hybrider. Det vil si at de kommer fra en dårlig mor. Vi er opptatt av å benytte frø av frøekte planter. Dette betyr at frøene du eventuellt får på disse plantene vil være lik den planten de høstes fra. I tillegg er de enda bedre rustet til neste års dyst, ved at de har samlet informasjon i året som gikk og lagt dette inn i enda bedre gener, for best mulig tilpasning og avling.  

Sunne planter kommer fra en god mor.

Det er tre nøkkelord som gjelder når du skal så egne frø; sand, kompostjord, riktig temperatur og gode lysforhold. Her gir vi deg gode tips til hvordan du kan så dine egne frø. Eksempelet under gjelder tomatfrø, men teknikken kan overføres til alle typer frø. 

Slik lykkes du med frøsåing(se også film helt nederst)

  1. Legg et lite lang med sand i bunnen av en plastbakke. Fyll deretter på med god kompostjord. Hvis du bruker næringsrik kompostjord trenger du ikke gjødsle noe gjennom hele sesongen. 
  2. Lag små griper i jorden og putt økologiske tomatfrø lett nedi, med god avstand mellom frøene. 
  3. Dryss et lett lag med sand over jorden etter at frøene er puttet i. Da unngår du at jorden sprekker og at det danner seg mose. Sanden sørger også for at plantene får litt luft og at de ikke råtner når de begynner å spire. 
  4. Vann godt før du dekker plastbakken med en glassplate. Plastfolie fungerer også fint. Sett plastbakken i et lyst rom som holder en romtemperatur på ca. 20 grader. 
  5. Frøene begynner å spire etter ca. en uke. Når alle frøene spirer, fjerner du plasten/glassplaten. 
  6. Dusj plantene godt og sett plastbakken i et litt kjøligere rom. Unngå direkte sollys. 
  7. Plantene bør dusjes litt et par ganger om dagen. Når de er ca. 10 cm høy er det på tide å plante dem ut i potter. Når vårene er godt i gang og været er godt og varmt, kan du plante dem ut i hagen.

Midten av mars er en fin måned for å starte opp med frøsåing. Lykke til. 

Vi bruker selv såkasser som er ca 50x30cm som dekkes med glass. Vi benytter krukkesand i bunnen og vår egen Ø-kompost i lag opp som vi sår i. Vi dekker med sand eller vermikullitt. Mer trenger du ikke. Alt dette selger vi hagesenteret om du vil ha det enkelt:)

Her er en tabell med max og minimum spiretemperatur og litt om holdbarhet på frø. 

 

Gronings-temp. ºC Groningstid Hållbarhet Ung. skörd
  min. opt. max. antal dygn antal år kg/10m
Bönor 12 22-30 37 6-10 2-3 10
Bondböna 5 17-28 32 8-14 2-4 2-3
Cikoria 10 16-24 30 6-11 2-3 40 st.
Dill 4 14-25 30 14-28 1-2 2
Gurka 12 22-32 40 5-8 5-7 15
Kål 6 20-28 37 4-10 3-5 20 st.
Kålrot 5 17-28 40 4-10 4-5 20
Lök, gul, röd 4 12-22 35 10-22 1-3 10
Majrova 4 15-30 40 4-7 4-5 10
Majs 12 20-32 40 6-10 1-3 40 st.
Mangold   8 16-28 35 8-15 3-5 20
Melon   17 22-33 40 5-12 5-7 20 st.
Morot   6 16-26 35 8-17 2-4 10
Palsternacka 4 10-20 30 16-28 1-2 13
Paprika 15 22-30 40 7-16 4-5 6
Persilja 5 14-24 32 15-28 1-3 4
Purjolök 4 18-26 35 9-18 2-4 12
Rädisa, rättika 5 16-26 35 4-9 3-5 10
Rödbeta 6 20-30 37 7-14 3-5 13
Sallat 4 14-18 22 4-9 4-5 40 st.
Selleri 8 18-23 30 14-24 4-6 12
Spenat 4 14-25 30 6-12 3-5 5
Squash, pumpa 12 22-35 40 5-10 4-6 25
Svartrot 5 14-24 32 7-12 1-3 10
Tomat 14 22-27 35 4-10 4-5 15
Äggplanta 16 22-30 38 6-12 3-5 8
Ärter 5 15-24 30 7-14 2-4 2-3

 

Den neste tabellen er litt forenklet temperaturoversikt samt gode anbefalinger for utplanting. HUSK! Her nede på palmekysten er vi 2-3 uker forann resten av landet:)

                     
vekst såtid oppal min. spiretemp. plantetid plantavstand direktesådd såavstand detaljer      
Agurk 20.apr 20 grader 15-May 75x50 cm            
Aubergine 01.mar 20 grader 15-May 75x50 cm            
Paprika/pepper 01.mar 20 grader 15-May 75x50 cm            
Salat 01.mar 15 grader 01.apr 30x30 cm            
Reddik         20.mar radavstand 20 cm tåler flere kuldegrader      
Ruccola         20.mar radavstand 20 cm tåler flere kuldegrader      
Tomat 01.mar 20 grader 1-May 75x50 cm            
                     
Friland      
                     
vekst såtid oppal min. spiretemp. plantetid plantavstand direktesådd såavstand detaljer      
Blomkål 15.april-15.mai 15 grader 15.mai.-15.juni 65x50            
Brekkbøner 10.mai-20.mai 18 grader 20.mai-1.juni 50x10 15.mai-1.juni 50x8 Så når de melder fint vær (> 18 grader)      
Brokkoli 15.april-15.mai 15 grader 15.mai.-15.juni 65x40            
Bøndebønner         15.mai-1.juni 50x10        
Fennikel 01.mai 18 grader 01.jun 50x20 15.mai 50x15 ved planting større sjans på stokkrenning      
Hodekål 15.apr 15 grader 15-May 65x50            
Hvitløk     15-Oct 30x15            
Gresskar 01.mai 20 grader 20-May 150x50     tåler ikke kuldegrader      
Grønnkål 15.april-1.mai 15 grader 15.mai.-1.juni 65x40     tåler flere kuldegrader      
Gulrot         15.mai-1.juni radavstand 50 cm tynn på 4-5 cm      
Kinakål 1.juni-1.juli 20 grader 1. juli-1.august 50x40     for tidlig såing gir stokkrenning      
Kålrot 15.april-15.mai 15 grader 15.mai-15.juni 65x25 15.mai-1.juni 65x15        
Kepaløk     15-May 30x10            
Knutekål 15.april-1.juni 15 grader 15.mai-1.juli 30x30            
Mangold         15.mai-1.juni 30x30        
Pastinakk         1.mai-1.juni 30x20        
Persillerot         1.mai-1.juni 30x15        
Purre 01.mar 15 grader 15.mai-1.juni 50x15     tåler flere kuldegrader      
Persille 1.april-1.mai 15 grader 15.mai-15.juni 30x25 1.mai-1.juni 30x5        
Salat 1.april-1.juni 15 grader 1.mai-1.juli 30x30            
Sukkererter 15.april.15.mai 15 grader 1.mai-1.juni 100x10 1.mai-1.juni 100x10        
Sellerirot 01.mar 20 grader 15.mai-1.juni 50x40            
Squash 1.mai-15.mai 20 grader 20.mai-1.juni 100x50     tåler ikke kuldegrader      
Reddiker         1.mai-1.august radavstand 20 cm        
Rosenkål 15.apr 15 grader 15-May 65x50     tåler flere kuldegrader      
Rødbeter         15.mai-15.juni 50x10        
                     
Plant- og såavstand: avstand mellom radene x avstand mellom plantene i radene      
Så- og planttidene er anbefalt ut fra erfaringer på Østlandet. Lokale klimaforskjeller kan gjøre at datoene ikke helt stemmer. På sørlandet kan det være naturlig å starte 2-3 uker før:)      
Følg med værmeldingene: det lønner seg å så eller plante etter en regnperiode med fint vær i vente      
                 
  Urter på friland                
  vekst såtid forkultivering min. spiretemp. plantetid planteavstand direktesådd såavstand frø per løpemeter detaljer
  Persille fra 1. april 15 grader fra 10. mai 30x10 cm fra 1. mai radavstand 30 cm 70-80  
  Dill   15 grader     fra 1. mai radavstand 30 cm 80-100 kan sås i flere omganger
  Merian (ettårig) fra 1. april 15 grader fra 10. mai 50x25 cm        
  Bergmynte/Gresk oregano fra 1. april 15 grader fra 10. mai 30x25 cm       Frøene trenger lys for å spire, sådybde 3-5 mm. Flerarig
  Agurkurt   15 grader   30x25 cm fra 1. mai radavstand 30 cm 20-25 Frøene trenger lys for å spire, sådybde 3-5 mm
  Basilikum (alle typer) fra 15. april 20 grader fra 20. mai 30x25 cm       Frøene trenger lys for å spire, sådybde 3-5 mm
  Timian fra 1. april 15 grader   30x25 cm       Frøene trenger lys for å spire, sådybde 3-5 mm
  Bladselleri fra 20. mars 15 grader   30x10 cm fra 1. mai radavstand 30 cm 50 Frøene trenger lys for å spire, sådybde 3-5 mm
  Gressløk fra 20. mars 15 grader fra 10. mai 30x25 cm        
  Brønnkarse fra 15. april 15 grader fra 10. mai 30x10 cm fra 1. mai radavstand 25 cm 50 Skal holdes fuktig og liker skygge. Kan sås i flere omganger
  Kjørvel   15 grader     fra 15. mai radavstand 25 cm 40-50 Frøene trenger lys for å spire, sådybde 3-5 mm
  Koriander   15 grader     fra 15. mai radavstand 25 cm 40-50 Sås i flere ganger
  Løpstikke fra 20. mars 15 grader fra 10. mai 50x40 cm       Flerårig
  Isop fra 1. april 15 grader fra 10. mai 50x30 cm       Flerårig
  Lavendel fra 20. mars 15 grader fra 10. mai 50x30 cm       Flerårig hvis plantene tås inn om vinteren
  Sommersar fra 1. april 15 grader fra 10. mai 30x25 cm       Frøene trenger lys for å spire, sådybde 3-5 mm
  Salvie fra 1. april 15 grader fra 10. mai 50x30 cm       Frøene trenger lys for å spire, sådybde 3-5 mm.
  Sitronmelisse fra 1. april 15 grader fra 10. mai 50x30 cm       Frøene trenger lys for å spire, sådybde 3-5 mm
                   
  Ved forkultivering: når urter forkultiveres sås det 5-10 frø per potte
  Urtefrø er som regel ganske små og skal bare dekkes med litt jord. For å hindre uttørking kan såkassene dekkes med plast fram til spiring.
  Plant- og såavstand: avstand mellom radene x avstand mellom plantene i radene
  Så- og planttidene er anbefalt ut fra erfaringer på Østlandet. Lokale klimaforskjeller kan gjøre at datoene ikke helt stemmer
  Følg med værmeldingene: det lønner seg å så eller plante etter en regnperiode med fint vær i vente

Noen gode tips(på svensk:)

Trots att det finns lite frön i en del påsar, händer det ofta att man får frö över efter sådden. Har inte fröerna utsatts för fukt och värme, går det bra att spara de flesta sorter i något år (se i tabellen).

Fröna lever under förvaringen, men livsprocesserna går på sparlåga. För att väcka dem ur deras sömn, behövs värme och fuktighet. Så det gäller att förhindra tillträde av båda delarna, om förvaringen ska lyckas.

Frön som ska förvaras måste vara ordentligt torra (under 13% fuktighet) och ligga svalt, 0-10°C. De flesta sorter tål dock flera minusgrader. 

Ett enkelt sätt, om man inte har för stora frömängder, är att lägga dem i en tättslutande burk i kylskåpet, ev. i frysfacket, eller på något svalt ställe. Gärna med lite torrmjölk i bottnen för att suga upp ev. kvarvarande fukt. Ärter, bönor och tvivelaktigt torra frön håller sig bättre i icke lufttäta påsar i ett luftigt och svalt utrymme. Se efter fröerna då och då. Om de angrips av mögel, så kasta dem.

Förutom att fröernas groningsprocesser startar, kan också mögel, bakterier och vissa insekter förstöra fröet vid för hög värme och luftfuktighet.

För att få svar på hur fröerna klarat förvaringen, kan man testa grobarheten innan sådden. Sprid ut 20, 50 eller 100 frön på en fuktig pappershandduk. Vik ihop den lätt och stoppa den i en plastpåse. Fröna gror snabbt om de får ligga i rumstemperatur. Räkna ihop de som grott inom normal groningstid och beräkna en ungefärlig grobarhetsprocent. T. ex. 40 groende av 50 = 80% grobarhet. Man brukar inte så frön med lägre grobarhet än 50%.

SOMMER og HØSTSÅDD

Sluta inte så bara för att våren är förbi och sommaren har tagit över. Många växter kan och bör sås senare. Höstens kortare och svalare dagar med betydligt mindre skadeinsekter, gör att skörden oftast blir bättre. Och åtskilliga arter kan sås sent på hösten för att gro extra tidigt nästa vår.
Vår ljusa försommar lockar fram alltför tidig blomning på åtskilliga kålväxter och sallater. Sådda mitt i sommaren istället, ger de fina, friska skördar till sent på hösten.
Andra arter växer så snabbt att de hinner med flera omgångar på samma säsong. som t.ex. rädisor, majrovor, sallat, spenat.
De flesta växter, både ettåriga och två-och fleråriga släpper sina fröer på hösten om de får blomma färdigt och ge moget frö. Det är egentligen den rätta tiden för sådd av rotfrukterna, sallater och bladväxter som spenat och målla och persilja. Är bara odlingen någorlunda fri från fleråriga ogräs, är det inga problem. (Det går ju inte att göra någon vidare jordbearbetning på våren.)
Det är inte meningen att fröna ska gro innan vintern. Undantag är för spenat, fältsallat och salladslök vilka övervintrar som småplantor i de södra delarna. De ska ligga färdiga och vänta på våren, och ge oss tidigare skördar än vad vi får från normal vårsådd.
Det största hotet för fröerna är oftast inte kylan, utan blötan. Så höstsådd ger minst lika bra resultat i norr som i söder. Och i norr är det viktigt att komma igång tidigt. Att Black Seeded Simpson överlevde -35 grader och flera snöoväder på våren, var en av överraskningarna.
För rötter som morot, palsternacka, svartrot, haverrot med flera, är vintern normalt inga problem. Bara fröna kommit i en bra och väldränerad jord. Har jorden redan hunnit frysa kan fröna täckas med lite sand eller kompostjord.
I stort sätt gäller att tåliga växter med frön som gror vid ganska låg temperatur kan sås sent med lyckad övervintring. Att försöka så värmekrävande växter som majs, bönor, gurka osv. är inte lönt mödan. Det har visserligen hänt att både tomat och squash har grott ur komposten och vuxit sig starka.
 

Sommarsådd

JULI: Det går fortfarande utmärkt att så om en stor del av vårsådden. Rädisor givetvis. Men också ärter, sallater, roquette, spenat, mållor, rödbetor, dill, majrovor, rättikor, kålrabbi, tidiga morötter etc. Nu i mitten av juli är det också rätt tid att så de flesta av grönsakerna från Asien. Salladskål och andra bladkålväxter, liksom daikon-rädisor, blir mycket bättre på hösten.
Snabbväxande blommor och kryddor kan också sås för att få en längre blomning och skörd av färska kryddor. Som ringblomma, sommarslöja, vallmo, kryddkrasse, kyndel, körvel, cilantro m.fl.

AUGUSTI: De asiatiska bladgrönskerna hinner ge en skörd till i september-oktober. En eller två omgångar till av rädisor som ger årets finaste. Spenat och fältssallat för övervintring ska sås nu. 
Många två- och fleråriga blommor gror bäst om de sås nu under augusti-september. Akleja, berglin och doftviol är några exempel.
 

Höstsådd

SEPTEMBER: Ännu är det inte för sent för spenat och fältsallat. På friland i de södra delarna och i växthus längre norrut. I växthuset, nu när det blir plats där igen, är det dags att så rädisor och asiatiska blad igen för en sen skörd. Flera asiatiska blad övervintrar och växer vidare. Även plocksallat växer till sig, ger lite blad under senhösten, övervintrar och bildar fina plantor redan i mars-april innan tomaterna och gurkorna tar över växthuset igen. 
På friland kan en septembersådd av salladslök ge mycket tidig lök på våren om vintern inte varit alltför onådig.
Vitlöksklyftorna bör också komma i jorden.

OKTOBER: I norr är den stora höstsådden för övervintring igång. Morot, palsternacka, haverrot, svartrot, blad- och rotpersilja, kardborrerot, dill, sallater, målla. Även rödbetor kan lyckas ibland .
Bland blommorna klarar klint, ringblomma, atlasblomma, sommarslöja, sömntuta etc. oftast av vintern utan svårighet.

NOVEMBER: Samma arter som under oktober. Men nu också längre söderut.
Sommar- och höstsådd är ännu inte speciellt utforskat. De tider och arter vi ger exempel på här är våra egna erfarenheter. Det finns mycket som vi inte provat än. Och vi uppmanar alla intresserade att experimentera vidare. 

De största fördelarna med höstsådd är att det är skönt att ha en stor del av sådden gjord redan på hösten och att skörden kan börja betydligt tidigare nästa år. Den största nackdelen med höstsådd är att det kan bli kallt om fingrarna.

DYRK DITT EGET FRØ

 

- lite om fröodling

Det är inget mysterium att odla sitt eget frö. Växterna sköter det mesta själva. De vill inget hellre än att gå i blom, bilda frö och sprida sin avkomma i så stort antal som möjligt. Och med enkla medel kan vi hjälpa de utvalda växterna och dessutom förbättra vårt utsäde genom selektion år efter år.
I årtusenden har odlare samlat sitt utvalda frö, utan hjälp av vare sig syntetiska preparat eller genteknik. Och utan våra förfäders nyfikenhet, insikt och drift att överleva och önskan att förändra och förbättra, skulle vi nu ha ytterst få av de sädesslag, grönsaker, frukter och blommor, som vi idag tar för givna. Endast ett fåtal av de växter vi lever av är vildväxande.
Vem som helst av oss, som har lite vana från odling, kan lätt få ihop sitt eget utsäde av flera arter. Fröodling behöver inte vara komplicerat. Men det kan också, om man vill, få växa till ett mycket invecklat och ständigt föränderligt uttryck för livets gestaltning. 
 

Varför ska vi odla frö själva?

1. Efter några generationer har vi en stam av sorten som är bättre anpassad till vårt klimat och vår jord. 
2. Vi får ofta en jämnare och enhetligare skörd. Varje år har vi ju valt ut de bästa plantorna för fortplantning. Inom fröindustrin är detta ofta elit- eller stamfrö, som aldrig kommer ut i handeln.
3. Allt för mycket av det vi betalar för fröet hamnar i "fel" fickor. Fröhandeln styrs av multinationell ekonomi, med starka kopplingar till kemi-, läkemedel- och oljebranschen. Maximal lönsamhet står högst på önskelistan.
4. I utsädesodlingen finns inga gränsvärden. Inga karensdagar. Och det krävs mycket gifter i den konventionella fröodlingen, för att hålla stånd mot alla angrepp och allt ogräs.
5. Att se våra vanliga grönsaker i full blom, är spännande. Många är mycket vackra och ståtliga. Många doftar gott. Och alla ger de massor med frö.
6. Det hemmaodlade fröet är nästan gratis.
7. Av överskottet kan man dela med sig och kanske få någon annan sort i stället. 
8. För att själva skaffa oss möjligheten att få så ekologiskt odlat frö. Odlat i Norden för nordliga förhållanden.
9. Att få följa kretsloppet och delta på så nära håll, är en stor upplevelse som vi får tolka som vi vill. Förändringen och rörelsen är uppenbar för alla. Och vi mår bra av att odla och njuta av det vi odlar.
10. Vi bidrar, om än i mycket liten skala en och en, till att hjälpa kommande generationer att överleva på den här planeten. Vår sort, variant eller stam för med sig "genetiskt material ", som kan bli värdefullt förr än vi anar.
11. Många standardsorter försvinner nu varje år från de officiella sortlistorna och ersätts med "™patenterade"™ sorter. Och efter några år är de helt borta. För alltid.
 

Varför ska vi inte odla vårt frö själva?

1. Klimatet är inte det bästa. En del arter måste odlas i växthus eller under annat skydd. Men många arter trivs utmärkt på våra breddgrader och hinner ge fint frö.
2. Det är svårt. Det är endast för experter. Trots att människor i långa tider själv tagit sitt eget utsäde !
3. Vi kan sprida oönskade korsningar och inavel.
"“Jovisst, om vi överlåter allt till "™den vilda naturen"™. Men med enkla åtgärder kan vi få frö med fin kvalitet.
4. Du får inte sälja ditt överskott av frö. Restriktionerna är stränga och de gör det i stort sätt omöjligt, utan att bryta mot lagen - men ingen kan hindra dig att ge bort ditt eget frö.
5. Frö är billigt att köpa. Det är inte lönt att odla det själv.
"“Förvisso, men pengar är inte allt och dessutom kostar faktiskt många fröer en hel del.
6. Har du aktier i läkemedels-, kemi- eller i olje- eller livsmedels- och transportindustrin kan du råka i konflikt angående lönsamheten.
 

Lite biologi

Det är de blommande växterna som ger frö. Ståndarna producerar pollen, frömjöl, som när det når märket på pistillen, skickar ner en pollenslang genom stiftet till fruktämnet. I denna pollenslang tar sig sedan en fruktsam cellkärna ner till fröembryot och befruktar det. Det kan finnas många fröämnen i samma fruktämne, som sedan utvecklas till en frukt med mogna frön i.
Självbefruktande kallas de växter som klarar sin befruktning utan hjälp. Oftast har befruktningen skett redan innan blomman öppnar sig.
Korsbefruktande växter däremot, måste få hjälp av insekter eller vind för att föra pollen från en blomma till en annan. Antingen på samma planta eller till någon inom samma art.

Ettåriga - Anueller: blommar och ger frö samma år.
Tvååriga - Bienner: blommar och ger frö andra året efter övervintring utomhus eller i lager.
Fleråriga - Perenner: blommar och ger frö år efter år.
 

Korsningsrisk - Isolering

Om du vill spara frö som nästa år ger växter som är lika föräldrarna, får befruktningen bara ske inom samma sort. De stora familjerna kan inte korsa sig med varandra. Inte heller släkterna, som kål med rädisa t.ex. Men de olika sorterna inom samma art kan mycket väl blanda sina anlag.
De självbefruktande kan växa ganska nära varann, utan någon större risk för korsningar, om du inte kräver absolut renhet.
Men de korsbefruktande kan sprida sitt pollen långväga, så de olika sorterna måste växa ordentligt åtskilda ifrån varann. Eller odlas så att de inte blommar samtidigt. Eller skyddas mot oönskad befruktning genom att hindra insekterna att komma åt blomman, med påsar och fiberduk t. ex.
 

Selektion - Urval

För att få så bra frö som möjligt, är det viktigt att bara låta de bästa plantorna få blomma och bilda frö. De som växer bäst i vår jord, i vårt klimat. De friskaste och mest välformade. De godaste. De tidigaste, etc.
Vilka egenskaper vi favoriserar hos växten är ju individuellt. Men genom vårt urval har vi stora möjligheter att förbättra sorten efter våra önskemål - redan efter några år.
När du ska bestämma dig för vilken eller vilka sorter du ska odla frö av, välj då bland dina favoritsorter. De som trivs bäst där du bor.
 

Vitalitet - Livskraft

Den genetiska variationen bland korsbefruktande växter är nödvändig för att förhindra inavel. Har du för få föräldraplantor, blir snart fröet försämrat med svaga växter och dålig skörd som följd. Så även om du bara behöver lite frö, måste du odla flera fröplantor för variationens skull.
De självbefruktande är en annan historia. Hos dem är inaveln naturlig och helt oskadlig. Fröna från en enda ovanligt fin planta har stor möjlighet att föra sina anlag vidare till nästa generation.
 

Hybrider

F-1 hybrider produceras kommersiellt genom att två hårt inavlade föräldrar korsas med människans hjälp. Avkomman, F-1 hybriden, är i de flesta fall en likformig och kraftig växt, som överglänser motsvarande standardsort.
Visst går det att spara frön från hybriden. Men i nästa generation slår de gamla föräldrarnas anlag ut i en salig blandning. Försvagade och missbildade plantor är vanliga. Så undvik hybriderna i din fröodling.
 

Fröskörd och rensning

Ibland är vår växtsäsong här i Norden i kortaste laget för en del arter. Men de allra flesta hinner mogna mycket väl. Är fröet inte moget när frosten kommer, kan det skadas.
Skörda i torrt väder när fröet är fullt utvecklat och nästan faller av. Ofta mognar inte allt frö samtidigt, utan får skördas i omgångar. Frukter som ska ge frö, som t.ex. tomat, får sitta kvar tills de nästan är övermogna.
Efter skörden kan fröet behöva torka ytterligare innan det tröskas och rensas. Det behövs inga specialverktyg eller maskiner för att tröska i en småskalig odling. Är odlingen lite större, är en vanlig slaga en bra hjälp till flera sorters frö. Annars går det utmärkt att skilja fröet från den torra plantan med bara händerna.
Hos frukterna, som tomat eller gurka, måste fröerna först tas ur innan de kan torkas.
Det stora skräpet går lätt att plocka bort för hand. Och det mindre lätta "bosset" kan blåsas bort, vannas. Låt då skräpet föras bort med vindens hjälp, när fröet sakta hälls från en behållare till en annan en lagom blåsig dag.
Att kunna sålla fröet genom ett nät, tar bort ytterligare skräp. Då underlättar det att ha några sållar med olika maskstorlek. Men är absolut inte nödvändigt. Ofta räcker det att försiktigt skaka fröerna nerför en lutande långpanna eller liknande. Det mesta skräpet stannar kvar och fröerna rullar ner i hörnet.
 

Torkning och förvaring

Fröerna måste vara riktigt torra innan dom förvaras i påsar eller burkar. Sprid ut dem på ett nät eller en tidning. Rör om i dem då och då och byt tidning efter någon dag. Ju luftigare de ligger, desto bättre. Inomhus går bra, men idealiskt är utomhus i solen några fina höstdagar för många arter. Vill du skynda på torkningen med en hårtork eller en fläkt, var då noga med temperaturen. Över 43 °C skadas fröerna.
När fröerna känns helt torra, låt dem då ligga en dag eller två till, innan du förpackar dem. Märk påsarna noga och förvara dem torrt och svalt. Är bara fröerna ordentligt torra, går det utmärkt att ha dem i en lufttät förpackning i kylen och t.o.m. i frysen. Men låt dem då bli rumstempererade innan du öppnar förpackningen, annars bildas kondensfukt. Ärter och bönor är undantagen, de håller sig bäst i icke täta påsar, vanliga papperspåsar.
Fröets livslängd hänger på hur moget det var när det skördades, hur väl det torkats och hur det förvaras. Det kan skilja flera år mellan ett bra och ett mindre bra förvaringsställe.
 

Testa fröet

Orkar du, så plocka bort en del frön som inte ser bra ut, omogna, missformade eller missfärgade. Sprid ut 100 st. (eller 50) på en fuktig pappershanduk. Till stora frön som ärter, bönor, majs och squash, fungerar ofta en bit kraftigt bomullstyg bättre. Fukta, vik ihop och lägg rullarna i en plastpåse i rumstemp. Eller ställ dem i en burk/hink och se till att de inte torkar ut. Det går givetvis bra att så fröerna i en kruka med jord också.
Det tar mellan 3 dagar och flera veckor för olika sorters frö att gro. Räkna hur många som grott normalt efter de dagar som just den arten behöver för att gro. Och du får fram grobarheten i procent.
 

Jord, gödsel och klimat

Generellt är en något lättare jord att föredra framför en tung lerjord. Den blir fortare varm på våren och fröplantorna mognar av tidigare på hösten. Men visst går det att odla bra frö på lerjord också.
Det viktigaste är att jorden är i bra kultur och välgödslad. Kraftiga, friska växter ger bra och livskraftigt frö, som för med sig sina goda egenskaper till nästa generation. Bland de stora näringsämnena är det främst fosfor, kalk och kalium som behövs vid fröutvecklingen. Undvik kvävegödsling sensommar och höst.
En väl omsatt, kraftig kompost är ett tryggt sätt att ge jorden den näring den behöver för att kunna försörja växterna. Lämpliga besprutningar med olika extrakt under växtsäsongen, stimulerar utvecklingen.
Tidig frost på hösten är det största hotet mot frömognaden. Många arter tål knappast några minusgrader alls. Skyddade, varma lägen i full sol är en stor hjälp. Även stark vind kan ställa till stor skada när den blåser bort det mogna fröet.
Läs mer om de olika arternas fröodling under deras rubriker i katalogen.
 

Lantsorter - lokalsorter - standardsorter - trotjänare

I England och USA har man gjort det lätt för sig och kallar dem alla för "™heirlooms"™ (arvegods, släktklenod). Trotjänare är väl det ord som bäst motsvarar meningen i begreppet.
Att följa de strikta grupperingarna Lantsorter, Lokal- och Standardsorter blir klumpigt i dagligt tal och gränserna är ofta osäkra. Många hamnar mitt emellan och kan vara både lokal- och standardsort eller lant- och lokalsort.
Att kalla dem för "™gamla"™ sorter är heller inte riktigt bra. En trotjänare från 30-talet är inte gammal i förhållande till en 1700-talssort och blir inte äldre bara för att den hamnat utanför de officiella sortlistorna. Men anledningen till att den borde få finnas kvar är just att den är en trotjänare. Den har visat att den trivs här och ger pålitliga skördar.

I och med ändringen i utsädesförordningen i maj -98 gavs en möjlighet för flera av dessa trotjänare att lagligt komma ut på marknaden igen. Om är bara i småförpackningar.
Det finns flera lokalsorter och utländska trotjänare som växer utmärkt i större delen av Norden. Östgöta märgärt, kålrot från Bjursås, gurka Arboga Vit och purpurkål från Baltikum är några exempel. Vi har bl.a. introducerat Gammal Gotländsk haverrot och kommer att erbjuda flera sorter i framtiden.
Denna ändring i utsädesförordningen, som var ett undantag från de strikta EU-reglerna, gjorde det tillåtet att sälja frön till före-1990-sorter. Det öppnade för ett lagligt uppförökande och spridande av flera trotjänare och ett bevarande av genetiska växtresurser till glädje för alla.

Från 1:januari 2011 är dock detta undantag borta. Nu måste trotjänarna registreras på EU:s bevarande- eller amatörsortlista. Det kostar pengar och kräver dokumentation om sortens ursprung, som ofta är omöjlig att hitta.

Hör av dig om du är intresserad av att odla frö i lite större skala för försäljning.
 

Fröodling.se

Här kan du läsa mer om fröodling. Redaktör och huvudförfattare är Anders Skarlind
http://www.fröodling.se 
eller 
http://www.froodling.se

Mer om småskalig fröodling på engelska hittar du här: 

http://campus.extension.org/course/view.php?id=377
http://www.kokopelli-seed-foundation.com/index.html
http://www.savingourseeds.org
http:://howtosaveseeds.com/index.php